På 1950-talet dök de första hastighetskontrollerna upp i Sverige.
Polisen kunde antingen stå efter vägen med en radarkontroll eller
som här, 1958 på Västerbron i Stockholm, i ett diskret träskjul.
Kanske blev man jagad och stoppad av en polisman på motorcykel.
Hastighetskontrollerna förr var en avancerad historia med utrymmes-
krävande teknik. Här är en radaranläggning i en av polisens Duetter.
På 1970-talet blev civila polisbilar med Traffipax, och en knappt
synlig kamera i framrutan, vanliga i den ökande jakten på fortkörare.
Nu används väl oftast laser i hastighetskontroller men i de cirka ett tusen
automatiska fartkamerorna som finns här och var är det radar som gäller.
Sidorutan höger bak på polisens "radarduett" var öppningsbar (med fönsterhiss) så att baksätespassageraren hade kontakt med polismannen som stod utanför och avläste reg.nummer. Höger framstol var dessutom bortplockad till förmån för radaranläggnings skrivare som var monterad i stolens golvskenor.
SvaraRaderaMan kan väl summera att utvecklingen har gått framåt...eller?
SvaraRaderaHärlig bild på mc-polisen.
SvaraRaderaHar en gång blivit "fotograferad" på min gamla sidventilare från 1939, vilket jag såg både som en komplimang och som roligt. Inte minst som man på en tvåhjuling inte behöver riskera en lapp i brevlådan en vecka efter foto-tillfället. Var till och med sugen att skriva till Kiruna och erkänna "det är jag på bilden" enbart i syfte att få bilden.
Tänk att åka fast för fortkörning på en gammal Norton ex-krigare från 1939, det du!
Innan man körde om en Volvo eller Saab med två herrar i, gjorde man en noggrann kontroll för att se om det fanns någon kamera monterad. En gång på 70-talet var det nära. Jag körde mc och hade bråttom till färjan i Trelleborg. Höll en bra bit över gällande hastighetsgräns på Nissastigen när jag passerade en Volvo och i ögonvrån såg kameran. Full broms och tillbaka in efter bilen. Puh...hann precis med färjan!
SvaraRadera