Ungfär ett halvår innan jag fyllde 15 började suget efter moped på allvar. De äldre
kompisarna som åkte moppe bidrog naturligtvis till det nyväckta intresset. Längtan
efter en egen moped överskuggade det mesta och den stundande femtonårsdagen
syntes lika avlägsen som Pluto. Broschyrer införskaffades och luslästes och valet av
moped stod mellan Puch Dakota och Suzuki K50. Till slut bestämde jag mig för det
japanska alternativet. Den mopeden jag valde var drygt ett år gammal men ändå ny.
Av någon anledning hade den stått osåld ett bra tag hos en cykelhandlare i Örebro.
Eftersom jag fyllde år på en söndag inhandlades den nya mopeden dagen före.
Farsan var stenhård så Suzukin hämtades med släpkärra. Gissa vem som var uppe
vid halvsex på födelesdagsmorgonen, hoppade över frukost och åkte ut på mopeden?
Framåt lunch avbröt jag premiärturen, hungrig och framförallt nedkyld. Fyller ju i februari...
Min Suzuki K50 var från 1978, vilket var enda året med en extra krombåge över sadeln.
Det töntiga originalstyret kastades illa kvickt till förmån för ett Buffalostyre av den mellan-
höga modellen. Naturligtvis trimmades mopeden också, så man kunde åka fortare än 30.
Suzukin behölls i nästan två år, då en motorcykel i delar köptes. Den förblev dock i delar...