Bilförsäljare som sponsrade racing för att kunna sälja mer var ganska vanligt i USA på sextiotalet. Att olika återförsäljare hade fabriksstöd var mindre vanligt men det förekom. Baldwin-Motion Chevrolet och Lafayette Ford var några.

Ace Wilson's bilhandel, Royal Pontiac, med säte i Royal Oak, Michigan, var en av de första. Det hela började med att Pontiacs reklamman Jim Wangers framförde en idé till GM om ett återförsäljarstött prestandaprogram. Ledningen för Pontiac tände på idén men endast en återförsäljare fick bli försökskanin. Royal Pontiac valdes på grund av att firman låg på bekvämt avstånd från fabriken.
Med fabrikens stöd, kämpade Royal Pontiac framgångsrikt med en '59 Catalina i NHRA's dragracingserie och sedan triumferade man på "Super Duty Day". Under helgdagen Labor Day 1960 vann tre Super Duty Pontiacs varsin tävling på tre olika platser.
En Super Duty Pontiac var helt enkelt en vråltrimmad Catalina med den största motorn som gick att hitta i fabrikens hyllor.
Försäljningen av prestandabilar och racedelar ökade kraftigt och Royal Pontiac skapade Royal Racing Team, en fanklubb, som fick över 55.000 medlemmar på bara två år.

1963 kom den första Royal Bobcat, en Catalina med 421" motor och "tri-power", tre 2-portsförgasare, på 405 hästar. Bobcatnamnet levde vidare med GTO:n som kom 1964, speciella emblem togs t.o.m.

fram för att sättas på bilarna. Under några år såldes det ca 1000 Bobcatkonverteringar per år, fördelat på de olika modellerna GTO, 2+2, Bonneville, Grand Prix och Firebird. Men under 1969, tyckte Ace Wilson att han fått nog och sålde sitt Royal Racing Team och fem år senare, 1974, sålde Wilson sitt återförsäljaravtal och epoken Royal Pontiac tog slut.