Power höstmarknad i Tibro, 2008

Lördagens höstmarknad i Tibro bjöd på mycket bilar, mycket folk och soligt men kallt och blåsigt väder.

Ett av höstens sista utflyktsmål för USA-bilsentusiaster, raggare och andra bilintresserade är Powers höstmarknad. Då kan man fynda bland reservdelar och tillbehör till USA-bilar, handla musik, kläder, prylar och annat kul som har anknytning till USA-bilshobbyn. För många är det en även en chans att åka sista vändan med entusiastbilen före vinterns uppehåll. En annan kul grej är att gå runt och lyssna på dialekter och läsa på ryggmärken och andra klubbemblem.

Folk från halva Sverige kom redan tidigt på morgonen för att trängas bland likasinnade och eventuellt göra fynd bland de prylar och bilar som är till salu. Att gå runt och fotografera bilarna var inte så lätt. Då parkeringarna snabbt blev fyllda av hundratals jänkare så stod det bilar överallt på mässområdet. Det blev inte så mycket foton för min del, stort tack till Lasse som lånade ut sin kamera då jag åkte ifrån batteriet till min egen.

Svenska låtar från 50 & 60-talet, del 3

Här är den tredje och sista delen i den här serien och denna gång ligger fokus på Yvonne Norrman. Född 1941 i Vänersborg, uppvuxen i Kungälv och Uddevalla och blev därför ibland kallad för "Västkustens Lill-Babs".

Redan som elvaåring sjöng hon i Folke Morthons orkester där hennes far spelade bas. Senare jobbade hon i skivaffär och sjöng i olika orkestrar, vilket hon fortsatte med senare då hon turnerade flitigt i Folkparkerna.
Hon gjorde succé på Folkparkernas Artistforum i Linköping 1961, vilket ledde till att hon fick chansen att spela in sin första singel, Du Måste Lära Dig vad jag Heter / En Kyss Per Telefon , på Polydor där hon gjorde ytterligare 8 låtar. Sen följde ett år på bolaget Record där hon släppte 10 låtar, varav Gräsänketwist var den största succén, 3:a på Svensktoppen som bäst, sommaren '63.
Under åren 1964 - 66 spelade hon in 13 låtar på Cupol med bl.a. Kär Till Tusen och "Jag marscherar vid din sida", som kom att bli hennes största hit - Etta på svensktoppen den 17 oktober '64.

Hösten 1966 inledde hon ett samarbete med Larry Finnegan på skivbolaget SvenskAmerican där hon fick mindre hits med b.la. "Tack för alla kyssar" och "Världens rikaste flicka". Ytterligare fyra låtar sjöng hon in innan hon slutligen lämnade skivbranschen, mycket på grund av personliga problem. Hon jobbade som barnsköterska innan hon avled, 45 år gammal, 1986.

Här får ni lyssna på hennes, i mitt tycke, bästa låt. Tur I Kärlek från 1965.

Roadrunner & Coyote

1949 gjordes den första kortfilmen för biovisning om den snabbfotade Roadrunnern och den ständige antagonisten Wile E. Coyote. Filmen skulle fram till 1964 följas av 22 sexminutersfilmer och en "långfilm" på 26 minuter, alla regisserade av karaktärernas skapare Chuck Jones på Warner Brothers. De första 16 filmerna skrevs av Michael Maltese, de andra sex av Chuck Jones.

Jack Warner stängde animeringsstudion 1964 och TV övertog alltihop och det visade sig direkt. Kvalitén på de efterföljande 16 Roadrunner & Coyotefilmerna sjönk och efter 1966 gjordes bara ett fåtal filmer för TV som enligt fansen inte alls håller måttet.

Chrysler Corporation lanserade 1968 Plymouth Roadrunner, döpt efter den snabba fågeln. De betalade 50.000 dollar för att kunna få använda sig av bilder på fågeln på bilarna De lade även ner en massa pengar på att ta fram ett signalhorn som skulle ha det rätta "beep-beep"-ljudet.

Fast and Furry-ous, 1949

Hem till byn

I mitt tycke den bästa svenska TV-serien som någonsin har visats.

Sveriges mest långlivade serie, alla med manus skrivna av Bengt Bratt.

52 avsnitt visades mellan 1971-2006 och har funnits ett par år på DVD.

Köp den om ni får chansen. Ett tidsdokument över Sverige under 35 år.

Här får ni se ett klipp ur det tolfte avsnittet, från 1973

där Willy Strid får sig en resa med Kjell i en Saab V4.

Tiden går

Hittade ett par kort på kompisens grabb när han får åka Dodge Coronet med mig.

Här är gossen, två år gammal, i baksätet.

Mikael Lindquist har nu hunnit bli 22 år men har Moparintresset kvar.

Han har en '61 Imperial Crown som renoveringsobjekt och under lediga stunder från sitt jobb
som industrimekaniker händer det att han tar sin fars '70 Plymouth Roadrunner på en sväng.

Kan det vara så att jag sådde ett frö i pojken när han fick åka Mopar i tidig ålder?

Foton: Anders Hjelm, Mikael Lindquist

Svenska låtar från 50 & 60-talet, del 2

Redan 1955 var sjuåriga Lena Conradsson från Lycksele med i TV. En barnartist som uppträdde i folkparker och vann talangtävlingar, vilka varvades med spelningar på Nalen. Hon var en mycket populär barnstjärna. Hon gjorde fem singlar och lika många EP-skivor, alla på Metronome Records. Många av låtarna var barnmusik men några poplåtar blev det,
bl. a. "Jag Har Aldrig Blivit Kysst" .
När hon, tretton år gammal spelade in "Jag är inte något barn", vilket för övrigt är en svensk version av Helen Shapiro's "Don't Treat Me Like A Child", skrev skivbolaget att hon var 12. Stämpeln som barnstjärna var stor och hon hann fylla femton år innan hon gjorde sin sista inspelning.

I slutet av sextiotalet var hon under ett par år med i tjejgruppen Pearlettes.
Många år senare medverkade hon återigen i TV bara för att upptäcka att rösten inte höll längre. Så det blir ingen mer sång för Lena Conradsson som numera är 60 år och bor i Stockholm.

Här kan du lyssna på Radio Nord från 6 maj, 1962 när

Gert Landin intervjuar och gratulerar Lena Conradsson

till förstaplaceringen av "Tina och Marina" i Skivbarometern.

Och här kan ni lyssna till ovan nämnda "Jag är Inte Något Barn".

Opelreklam

Ni kanske har sett det här förut
men det är roligt att visa för nya läsare.

Publicerad i MHS klubbtidning, Motorhistoriskt magasin, 2004.

Klicka för större bild.

Annonsen som skapade debatt i radions P1 blev omskriven i Nostalgia av
kåsören Sten Berglind och i katalogen för Stockholms Bilsalong 2006.
De kommenterade annonsens till vissa delar nedlåtande kvinnosyn med
"föråldrad" och "budskapen var inte heller alla gånger så visionära".

Det här är i mitt tycke en lysande parodi på 60-talets bilannonser.

Att en del sen trodde att annonsen var äkta var förmodligen språk-
bruket, som är tidsenligt, och att annonsen till vissa delar är sann...

Frimärken

Amerikanska postverket, USPS, har nyligen släppt en ny serie på fem frimärken med
några fenförsedda 50-talsbilar som motiv. Cadillac Eldorado 1959, Lincoln Premiere '57,
Studebaker Golden Hawk '57, Chrysler 300 C, '57 och Pontiac Star Chief Custom Safari '57.

Så ni får väl se till att era amerikanska brevvänner skickar brev med lite stil på portot.
Jag ska själv försöka komma över ett häfte. 42 cent styck, det tycker jag är billigt...
För tre år sen släpptes den förra serien med bilar från tidigt 50-tal.

2005 års serie.

The Boppers

Från vänster till höger; Ingemar Wallén, Lasse Westerberg, Peter Jezewski, Mats Lagerwall och Ville Wallén.

Vad skriver man om The Boppers som inte redan är skrivet? Själv hörde jag dom för första gången via telefon. Jodå, det stämmer, via en grå telefonlur. Innan lanseringen av deras första LP, Number One, 1978 släpptes två låtar "Remember Then" och "Little Darling" på en singel, och små annonser började dyka upp i kvällstidningarna. I annonserna fanns det ett telefonnummer att ringa, där en telefonsvarare spelade upp just "Remember Then" för hugade spekulanter. Tramsigt? Ja kanske, men det var effektivt, för det gjorde att jag senare köpte LP:n. Nästan 400.000 exemplar såldes och succén var given. Uppföljaren, albumet Keep On Boppin', som i mitt tycke är deras bästa skiva, sålde ännu mer.

The Boppers låtar gick flitigt hemma på kasettbandspelaren och ledde till att jag fick upp

öronen för originalartisterna till de låtar som The Boppers gjorde covers på. Gruppens

framgångar har gått både upp och ner. Under flera år låg intresset för The Boppers nere

hos mig och likadant var det med skivköparna. 1983 släpptes albumet Black Label som

nästan ingen köpte. 2.000 exemplar och gruppen var i stort sett slut. Sen hade de några

tuffa år innan de började köra bakom Jerry Williams på Börsen och 1991 blev det en

comeback i skivdiskarna då deras skiva The Boppers släpptes och sålde 250.000 ex.

Lasse Westerberg slutade 1980, Ville Wallén, som lämnade gruppen 1981, avled i sviterna

av en hjärtoperation 2003, endast 45 år gammal och Peter Jezewski hoppade av 1993.

De kvarvarande, med andra musiker med sig, har i allt högre grad renodlat

sina 50-talsrötter, och fortsatt att göra musik med inspiration från såväl

doo wop som klassisk rock'n roll. Med stor spelglädje och härligt sväng

lyckades killarna fira trettio år på scen förra året och de är fortfarande bra.

Nu kan ni luta er tillbaka och kolla på några låtar från deras tidiga år.

Det är åtta låtar och det är nån sekunds fördröjning emellan.